12. Story.
“I write entirely to find out what I’m thinking, what I’m looking at, what I see, and what it means. What I want and what I fear.”
Att forma en berättelse
I mitt konstnärliga arbete med Sustaining Grace lär jag mig att "storyline" inte bara handlar om en linjär berättelse, utan om ett emotionellt landskap där varje rörelse, varje ton och varje visuellt intryck bär på en djupare mening.
Historier fascinerar mig - kanske speciellt kreativa personers berättelser, kroppsliga konstnärers och idrottsmäns narrativ. Bakom varje prestation, varje rörelse, finns ett universum av personliga erfarenheter. Det inspirerar.
I min kommande föreställning ser jag varje del som ett kapitel i en inre resa. Jag önskar att lämna rum i min berättelse, min musik, rum där åskådarens egen historia kan flöda in och fylla ut mellanrummen. Musiken är inte en fullständig berättelse, utan en inbjudan till dialog.
Jag är inte speciellt intresserad av att skapa dramatiska klimax när jag komponerar, istället handlar det om ett ständigt och ganska outtröttligt sökande efter ro. För att vara helt ärlig så har jag en stark längtan efter ro, eller landskap där jag bara kan vara mig själv. Landskap där livet; utmaningar, succéer, skratt och tårar existerar sida vid sida, lika naturligt som andetag.
Denna frihet är min sanning. Ibland löjlig, ibland smärtsam, men alltid äkta. Sustaining Grace är min inbjudan till lyssnaren att kliva in i detta landskap och känna efter och fråga sig själv vad som händer.
Det är mycket kvar på denna resa, jag har egentligen bara ideér och några skisser, men medan jag skriver här blir det jag vill skapa tydligare.
Tack för att du är med. Tack för att du “lyssnar”.
Maria
Shaping a Story
In my artistic work with Sustaining Grace, I'm learning that a "storyline" is not just a linear narrative, but an emotional landscape where every movement, every tone, and every visual impression carries a deeper meaning.
Stories fascinate me - especially the stories of creative people, bodily artists, and athletes. Behind every performance, every movement, there's a universe of personal experiences. This inspires me.
In my upcoming performance, I see each part as a chapter in an inner journey. I wish to leave spaces in my story, my music, spaces where the audience's own story can flow in and fill the gaps. The music is not a complete story, but an invitation to dialogue.
I am not particularly interested in creating dramatic climaxes when I compose; instead, it's about a constant and quite relentless search for peace. To be completely honest, I have a strong longing for peace, or landscapes where I can just be myself. Landscapes where life, challenges, successes, laughter, and tears exist side by side, as naturally as breathing.
This freedom is my truth. Sometimes ridiculous, sometimes painful, but always authentic. Sustaining Grace is my invitation to the listener to step into this landscape and feel, to ask themselves what happens.
There is still much left on this journey, I essentially have only ideas and a few sketches, but as I write here, what I want to create becomes clearer.
Thank you for being here. Thank you for "listening".
Maria
